Försöker att vara glad och visa att jag inte bryr mig men i min ensamhet så kommer saknaden och sorgen krypandes fram och mina ögon fylls av tårar.
Har försökt att dölja det i allt för många år men nu orkar jag inte mer.
Det som händer är allt för stort, för mäktigt och förgör mig sakta längst in.
Jag låter tårarna rinna, har inget att skämmas för, det som händer är inte mitt fel.
Mitt hjärta är krossat precis som allt annat, smärtan är obeskrivlig och ångesten för stor.
Så jag sätter mig ner och knäpper mina händer, tittar upp mot himlen och ber till gud att detta ska få sitt slut, jag gråter och väntar, på den dagen då allt blir bra igen och allt jag kan göra nu är att hoppas på att den kommer innan allt är försent. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att jag inte skriver så ofta, men har inte haft tid, vet att jag skriver så varje gång, men jag har ingen dator för tillfället, den gick sönder, och nu är på lagning, så har varit utan den, men den kommer väl tillbaka någon gång nästa vecka.....

Veckor och veckor går förbi, vet inte hur jag vill leva mitt liv längre, alla säger, ta en dag i taget så ordnar det sig ska du se, jaja, visst jag tar en dag i taget, men det är bara för att leva vidare, orka mer, allt blir bättre för varje dag som ...

Jag har rökt sen jag var 12/13 år gammal men jag har även på senare år funderat på att sluta med rökningen, för jag vill inte vara beroende av cigaretter/rökningen eller rättare sagt nikotinet... Men det har alltid funnit något som varit i vägen, s...

Tänkte bara skriva av mig lite granna, börjar bli lite för mycket uppe i skallen på mig eller så börjar mitt hjärta bli för fullt av lågt självförtroende..? hmm vet helt enkelt inte, men ska ändå skriva lite som jag funderat på ganska länge ifall jag...